Wednesday 23 September 2015

Rakta - blodet

Rakta är den andra vävnaden i ordningen enligt Ayurveda. Den motsvarar blodet, särskilt de röda blodkropparna, och gallan. Hur vårt blod mår påverkas främst av vår kost och våra känslor. Problem med blodet yttrar sig i sin tur ofta i vår hy. Hudbesvär såsom eksem och rosacea har vanligen sin grund i orenheter i blodet. Menstruationsproblem kan vara en annan effekt. Orsaken kan vara olämpliga matvanor, gifter i kosten (t ex rester av bekämpningsmedel i icke-ekologisk mat) eller i miljön. Men det kan också bero på känslomässiga frustrationer och aggressivitet.

För att hålla blodet i trim kan det vara bra att följa dessa råd:

·         Ät inte alltför stark, sur eller salt mat.
·         Ät ekologisk mat i så hög grad som möjligt
·         Exempel på bra mat är söta frukter (såsom päron, äpplen, vindruvor och meloner), gurka, squash, morötter, russin (blötlagda eller kokta) och rödbetor.
·         Använd gurkmeja och koriander i matlagningen.
·         Drick mycket rent vatten (inte kallt och inte kolsyrat).
·         Ät gärna rosenbladspasta (ekologisk).
·         Undvik tobak, lightdrycker och starka rengöringsprodukter; och var försiktig med alkohol
·         Meditera
·         Motionera, helst utomhus i friska luften men undvik att bli överhettad
·         Försök att inte irritera dig på dina medmänniskor. De är ofta allt annat än perfekta men det är deras problem – inte ditt.

·         Försök också att inte gräma dig över oförrätter som du har utsatts för – glöm dem och njut istället av livets glädjeämnen.

Tuesday 8 September 2015

Våra vävnader

Inom ayurveda beskriver man att vår kropp består av sju vävnader. Dessa kallas dhatus och är egentligen inte vävnaderna själva utan de principer som upprätthåller dem. Om våra dhatus är balanserade och fria från orenheter är vi friska och fulla av energi. Men om det lagras orenheter (ama) i vävnaderna eller om de påverkas av obalanser i doshorna får vi hälsoproblem av olika slag beroende på vilken vävnad som drabbas.

Vävnaderna bildas genom att den näring vi äter ombildas av matsmältningssystemet i följande ordning:
1.      Plasma (rasa)
2.      Blod (rakta).
3.      Muskler (mamsa).
4.      Fettvävnad (meda)
5.      Ben (asthi)
6.      Benmärg (majja)
7.      Könsvävnad – äggceller hos kvinnor och spermier hos män (sukra)


Plasma är den första produkt som bildas när maten smälts; den näringslösning som går ut i kroppen genom tarmväggarna och levern. Om man har obalanser i rasa kan det bl a yttra sig som torrhet i hud och hår, tidig rynkbildning och gråhårighet; trötthet, brist på energi och ätstörningar. Problemen beror oftast på olämpliga matvanor, stress och/eller sömnbrist. Några tips för att hålla rasa i balans är:

·         Ät på regelbundna tider och lagom mycket.
·         Ät söta, saftiga frukter, gärna flera om dagen och mycket grönsaker.
·         Drick mycket vatten, rumstempererat eller varmt, inte kallt och inte kolsyrat.
·         Gå tidigt till sängs så att du får ordentligt med sömn.
·         Koppla av och försök undvika stress.


Jag återkommer med tips för de andra vävnaderna :) 

Friday 16 January 2015

Talesätt

”Den enes död är den andres bröd” är nog det dummaste talesätt som finns. Egentligen är vi alla ett. Att vi är olika och isolerade från varandra är en illusion skapade av våra otillräckliga intellekt. I verkligheten är universum en enhet, allting finns i allting och alla människor finns i alla andra människor. Det innebär att ingen handling någonsin kan vara bra för någon människa och dålig för någon annan. Alla handlingar är antingen bra för alla människor eller dåliga för alla människor (eller möjligen neutrala för alla människor). Därför kan aldrig någon människa vinna på att skada någon annan.

Hösten och vintern

Hösten och vintern, ungefär oktober till och med januari betraktas inom Ayurveda som den tid då vata dominerar. Det blir kallt och naturen går in i vila. Då är det också dags för oss att ta det lite lugnare. Det blir viktigare att balansera vata, särskilt för dem som har mycket vata i sin grundkonstitution eller som har tidigare obalanser i vata. Tre nyckelord i att balansera vata är värme, vila och regelbundenhet.

Eftersom vata är en kall dosha och vata är relaterat till temperaturkänslighet är det viktigt att hålla sig så varm som möjligt under vata-perioden. Jag vet att det är lättare sagt än gjort i den svenska vintern men försök ändå göra vad du kan. Klä dig varmt när du går ut och undvik drag och kyla inomhus. Unna dig gärna också varma sköna bad om du har ett badkar. Den andra delen i detta, som är lättare, gäller vad du äter och dricker. Prioritera varm, vällagad och närande mat. Varma, matiga grönsakssoppor eller grytor är perfekt, gärna med grädde i. Till frukost är varm gröt ett bra alternativ. Drick varm dryck till maten och mellan måltiderna och avsluta gärna dagen med en kopp kokt varm mjölk innan du lägger dig. Undvik kall mat och dryck liksom rå och torr mat. Men se till att du äter dig mätt och hoppa inte över måltider.

Försök också vila så mycket du kan. Se särskilt till att komma i säng tidigt på kvällarna så att du drar nytta av den hälsobringande sömnen under timmarna runt midnatt. Och undvik stress och jäkt i möjligaste mån. Motionera gärna men inte alltför hårt under den här perioden. Och se till att du inte blir nedkyld om du motionerar utomhus. Yoga, gruppträning inomhus, styrketräning med vikter och dans är exempel på bra motionsformer under vata-tiden.


Slutligen är det bra om du håller regelbundna tider avseende måltider och sömn och försöker hålla ungefär samma rutin alla dagar. Om du följer de här råden kommer vintern att gå lättare och du kan se fram emot en frisk och energirik vår J

Lukt

Luktupplevelser uppstår genom att receptorer i näsan reagerar på luftburna partiklar som vi andas in. Enligt Ayurveda är lukten relaterad till jord och därmed till kapha. Det innebär att människor med kapha-dominerad konstitution ofta har ett gott luktsinne men de har också ofta en känslighet för besvär i näsregionen såsom förkylningar och allergier.

Luktsinnet har många funktioner. Det varnar oss för fara, t ex brandlukt. Det har också en viktig roll i vårt kärleksliv och våra relationer. Forskning visar att även i vår utseendefixerade västvärld är det som mest avgör vilka partners vi attraheras av, inte utseendet utan kroppslukten. Och ett nyfött spädbarn kan lukta sig till sin mammas t-shirt bland hundratals andra och blir mätbart lugnad av doften av den. Anledningen till att luktsinnet påverkar våra känslor så starkt är att det som enda sinne har en direkt väg in i hjärnans känslocentrum. Vidare samverkar luktsinnet intimt med smaksinnet i vår upplevelse av maten och bidrar därför till den funktion som smaken har, som jag beskrev i förra posten.

Att njuta av goda dofter har en god effekt på vår hälsa. Eftersom de är så relaterade till vårt känsloliv påverkar de oss på ett djupt plan. Inandas gärna naturens dofter; blommorna, träden, havet mm. Inom Maharishi Ayurveda finns också ett mycket omfattande utbud av aromoljor. Dessa kan ha mer generella effekter som att balansera någon av doshorna eller befrämja sömn. Men det finns också speciella oljor som har mer specifik effekt mot olika besvär.


Och för att se till att du själv luktar gott är inte det viktigaste att använda parfymerade produkter (och undvik aluminiumbaserade produkter) utan att se till att matsmältningen fungerar bra så att inte kroppen fylls av orenheter och slaggprodukter. En människa som är ren och i balans i kropp och sinne luktar naturligt gott.