Tuesday 24 November 2020

Ghee

 

Ghee är renat smör där bara fettet återstår. Det är mycket uppskattat inom Ayurveda. I lagom mängd balanserar det doshorna och sägs ge styrka och utstrålning samt vara bra för minnet och ögonen. Man bör dock inte äta för mycket. En tesked per måltid kan vara lagom. Man kan köpa färdig ghee eller göra den själv. Tyvärr finns det många missuppfattningar om hur man framställer och förvarar ghee. Gör enligt följande så blir det rätt:

Smält smör i en kastrull av rostfritt stål eller gjutjärn. (Det är inte lämpligt att försöka göra ghee i ugnen vilket vissa rekommenderar. Den kommer inte att bli ren om man inte har hög värme och har man det är det mycket stor risk att den blir bränd istället.)
Låt det sedan puttra på låg värme. Under tiden du gör det kommer du att märka att vatten avdunstar och att fasta, vitaktiga partiklar stiger till ytan och sjunker till botten. Det som stiger till ytan kan du försiktigt ta bort med en sked. Under den här processen kommer det smälta smöret att vara grumligt. Du märker att gheen är färdig när vätskan är fullständigt klar och genomskinlig; detta kan ta olika lång tid beroende på hur hög värme du har. Är du djärv och har lite högre värme kan det gå på 15 minuter men var mycket försiktig så att den inte blir bränd. Om du istället har låg värme, vilket kan vara säkrast, så kan det ta en timme.
Häll sedan försiktigt gheen genom ett filter (t.ex. ett kaffefilter) ner i en burk och låt den svalna.
Om du har gjort rätt ska den färdiga gheen vara klar och vackert gul. Beroende på temperaturen i rummet kommer den att vara fast eller trögflytande. Ghee bör förvaras i rumstemperatur. Om man förvarar den i kylskåp kommer det att bildas kondens i burken vilket försämrar gheens renhet och hållbarhet. Om den är ren håller den sig mycket länge i rumstemperatur.
Lycka till

Stillasittande

 Stillasittandet är en av våra största hälsorisker idag. Vi människor är inte gjorda för att sitta stilla långa stunder. Att göra det ger obalanser i kapha vilket kanske är lätt att förstå. Men det ger också obalanser i vata eftersom blodcirkulationen hämmas vilket leder till att näringstillförseln till diskar och leder försämras. Ofta är det kombinerat med ”statiskt” arbete med mus och tangentbord. Sammantaget ger det ökad risk för smärtor i ryggen och ledproblem exempelvis i form av musarm och karpaltunnelsyndrom. Dessutom gör stillasittandet att matsmältningen försämras (maten rör sig bättre genom systemet när vi rör oss) vilket ökar risken för ama – orenheter och slaggprodukter som skapar allehanda hälsoproblem.

Många försöker kompensera det med motion och träning. Och det är jättebra, vi behöver sådan högintensiv aktivitet regelbundet, helst en liten stund varje dag, för att upprätthålla styrkan i musklerna och ett välfungerande hjärt-kärlsystem mm. Tyvärr räcker det dock inte för att helt kompensera för en stor mängd stillasittande. Vi människor är nämligen gjorda för att ägna stora delar av dagarna åt lågintensiv fysisk aktivitet såsom promenader, städning, matlagning, trädgårdsarbete mm. Sådana aktiviteter håller igång kroppen utan att slita på den. Men det är svårt att få till det om man har ett kontorsarbete. Och för många kan det vara ännu värre nu när vi sitter ännu mer än vanligt framför datorn pga pandemin.

Så vad kan man göra om man har ett sådant arbete. Försök att ta alla tillfällen till vardagsmotion. Gå eller cykla istället för att ta bil eller buss om det överhuvudtaget är möjligt. Ta trappor istället för hissen. Ställ pärmar eller annat som du behöver så att du måste gå upp för att hämta dem och har du möjlighet så använd ett höj- och sänkbart skrivbord så att du kan växla mellan att stå och sitta. Och var aktiv på din fritid. Ta också ofta pauser i arbetet och hoppa upp och rör på dig. Sätt på någon läcker musik och dansa runt en stund. Det är också bra för humöret (inte minst för dina kollegor om de ser dig). Lycka till!


Tuesday 3 November 2020

November

 Nu i november har vi kommit en bit in i den del av året som domineras av vata-dosha. Vata är kall, rörlig, lätt och torr. ”Men hallå!” tänker du kanske då. ”Det är ju allt annat än torrt i november.” Och du har helt rätt. November är den blötaste månaden, åtminstone här på västkusten. Men årstiden i ayurvediska termer handlar inte bara om vädret. Hösten och vintern är ändå vata-tid för att det är den tid då naturen går in i vila precis som den senare delen av livet är livets vata-tid. Vädret i Sverige är å andra sidan för det mesta varierande eller blandat vata och kapha. Därför måste vi försöka balansera vata samtidigt som vi även håller kapha i kontroll. Ibland är det en utmaning eftersom de i vissa avseenden är motsatta men det finns också det som balanserar både vata och kapha, framför allt värme. Och det finns sådant som balanserar alla tre doshorna - exempelvis regelbundenhet. Så vill du hålla dig frisk och må bra i höst och vinter kommer här några tips. Särskilt viktigt är det att följa dem om du börjar komma upp i åren eller har mycket vata i din grundkonstitution.

·      Håll en regelbunden rutin. Ät, motionera, sov mm på samma tider alla dagar så långt det är möjligt.

·      Håll dig varm. Skydda särskilt öron, hals, underliv och fötter. Och försök undvika blåst och drag.

·      Gå och lägg dig tidigt så att du får tillräckligt med sömn. Sov i ett mörkt, tyst rum och undvik skärmar och för livlig aktivitet på kvällen. En kopp, kokt varm mjölk med lite ingefära är bra för sömnen och ger värdefull näring.

·      Motion är bra men den här perioden vinner vi på att ta det lite lugnare och inte ta ut oss för mycket, särskilt inte i långa utomhuspass i regn, blåst och kyla. Däremot är yoga i ett varmt rum perfekt.

·      Meditera regelbundet och vila gärna en stund efteråt men undvik att sova på dagen.

·      Maten bör vara varm, vällagad och näringsrik. Hoppa aldrig över måltider och ät så att du blir mätt. Detta är inte rätta tiden att fasta eller banta. Ät mat som du tycker om och njut av den.

·      Använd värmande kryddor i maten.

·      Drick aldrig kalla drycker – och absolut inte till maten. Drick istället varmt vatten till och mellan måltiderna eller värmande, lugnande örttéer – gärna vata-te.

·      Oljemassage, abhyanga, följt av ett varmt bad är det effektivaste du kan göra för att balansera vata. Använd varm sesamolja eller ännu hellre särskild vata-massageolja som du kan köpa i ayurvediska butiker.

·      Ljud och hörsel är relaterade till vata så undvik buller men lyssna gärna på vacker musik.

·      Undvik stress och för intensivt arbete, försök att få tid för dig själv att varva ner. Nu i dessa pandemi-tider är ju många aktiviteter inställda och ur vata-synpunkt är det inte helt fel. Utnyttja möjligheten att få lite mer stillhet i livet.

·      Umgås med människor du tycker om och ge dem din kärlek – kroppskontakt är också bra för vata.

·      Var snäll mot dig själv och gläd dig åt det som är vackert i ditt liv.

·      Oroa dig inte, världen är lite underlig just nu, men allting har en mening och allting kommer att bli bra till slut.