Smak

Att smaksinnet kan vara en källa till stor njutning har vi nog alla märkt. Men smaken har också en viktig funktion i att hjälpa oss att äta lämplig mat. Om vi är i fullständig balans är den mat som vi längtar efter just den mat som vi behöver. Tyvärr är vi inte alltid i fullständig balans och då kan det ibland bli fel men om vi är någorlunda balanserade stämmer det ofta. Dessutom har smaksinnet en annan mycket viktig funktion som är mindre känd. Det är nämligen genom smaksinnet som hela matsmältningsprocessen ”programmeras”. När vi känner hur maten smakar sänds information ut i kroppen om vad som är på väg ner och de olika organen som är inblandade i matsmältningsprocessen förbereder sig för att ta hand om maten på bästa sätt så att den blir till maximal energi och näring och inte lämnar kvar några slaggprodukter. För att stödja ditt smaksinne i detta är några goda råd:

·         Ät mat som du tycker om, i lugn och ro och se till att verkligen njuta medvetet av maten.

·         Distrahera inte smakupplevelsen genom att t ex läsa, se på TV eller föra livliga konversationer när du äter.

·         Undvik sötningsmedel, smakämnen och andra konstgjorda tillsatser – de förvillar smaksinnet och stör därmed matsmältningen.

Inom Ayurveda är smaksinnet kopplat till vattenelementet och därmed till pitta och kapha. Genom smaken kan man avgöra vilken effekt maten har på doshorna. Man talar om sex olika smaker vilka påverkar de olika doshorna på följande sätt:

·         Sött minskar vata, och pitta men ökar kapha

·         Salt minskar vata men ökar pitta och kapha

·         Surt minskar vata men ökar pitta och kapha

·         Beskt minskar kapha och pitta men ökar vata

·         Starkt minskar kapha men ökar vata och pitta

·         Astringent (sammandragande t ex bönor och nötter) minskar kapha och pitta men ökar vata

I vår tid domineras matutbudet av smakerna sött, salt och surt. Det beror på att de stressade och aktiva liv vi lever har en tendens att få vata ur balans. Det är i och för sig bra att äta de smakerna för att i någon mån balansera vata men det är inte lämpligt att vräka i sig vitt socker, chips och ketchup. Istället kan man exempelvis prioritera mjölkprodukter och spannmålsprodukter som är naturligt söta och frukter och bär som i varierande grad är söta och syrliga. Det är också bra att äta en varierad kost så att man får i sig alla smaker varje dag för att man ska känna sig tillfredsställd. 

Syn

Synen är ett sinne som ger mycket dominerande intryck. Synintrycken uppstår genom att ögat uppfattar vissa våglängder av elektromagnetisk strålning. Inom Ayurveda är synen relaterad till eld-elementet och därmed till pitta-dosha, mer specifikt till underdoshan alochaka pitta. Det innebär att människor vars konstitution domineras av pitta-dosha ofta har god syn men också känsliga ögon som kan drabbas av problem. I dagens visuella samhälle där livet fylls av datorer, läsplattor, smartphones mm är det lätt att synsinnet blir överbelastat. Särskilt barn är känsliga. I Japan, Sydkorea och Singapore lider numera upp till 90% av barnen av närsynthet. För att undvika att överbelasta ögonen är det bra att inte överdriva användandet av elektroniska apparater. Att göra täta mikropauser och växla från att titta på skärmen till att titta på någonting långt borta minskar risken för närsynthet vid arbete med datorer och mobiler. Det är också bra att begränsa användningen av dem på kvällen eftersom det blåa ljus de utsänder förhindrar bildande av sömnhormoner och stör sömnen. Det kan också vara bra att vara försiktig med solen och bära solglasögon soliga dagar.

Men det är inte bara faror med synsinnet utan det är också en källa till stor njutning, och därmed till hälsa, när man ser på allt vackert som finns i vår värld. Vackra naturvyer är ett underbart sätt att ge näring till pitta-dosha. Bland det bästa man kan göra för pitta är att gå en promenad i månens sken på kvällen (inte för sent J). Månens svala, milda sken är som balsam för pitta-dosha. Njut gärna också av vacker konst, inred gärna ditt hem på ett sätt som du tycker är vackert och klä dig gärna i kläder som du tycker är fina. Färgerna har också betydelse. Ljusa och klara färger har generellt ett positivt inflytande på oss. Rött ger energi och verkar upplivande och kan därför vara trevligt att ha i köket för att stärka matsmältningen men det är inte så passande i sovrummet. Där kan istället blått och grönt vara lugnande och ge en god sömn. Men det är också viktigt att ha så mörkt som möjligt när man sover eftersom ljus då stör sömnen och gör den mindre effektiv. Särskilt för barn är det bra att sova i mörker eftersom de tillväxthormoner som frigörs under sömnen annars hämmas. På morgonen är det däremot bra att komma ut i solen. Att njuta av solens första strålar ger liv och glädje som man har med sig under resten av dagen.

Känsel

Känseln är det sinne som mest tydligt påverkar vårt välbefinnande. Känselintrycken kommer från receptorer överallt i kroppen som registrerar värme, kyla, tryck och smärta. Att lida av smärta är givetvis mycket obehagligt; smärtan visar på ett mycket påtagligt sätt att någonting är fel i kroppen och behöver åtgärdas. På så sätt hjälper smärtan oss (om än på ett ibland plågsamt sätt) att undvika sådant som är skadligt för kroppen. Men känselintrycken kan ju lyckligtvis också vara mycket behagliga. Särskilt beröring är förutom att vara skönt också mycket välgörande för hälsan. Beröring frigör ett flertal hälsobringande hormoner, särskilt oxytocin som är känt som ett ”lugn- och ro-hormon” och som gör oss harmoniska, avspända och lyckliga. Forskning har visat att spädbarn som får mycket kroppskontakt blir friskare och utvecklas bättre. Men även vi vuxna mår bra av kärleksfull kroppskontakt. Så att kramas och kela är inte bara ett nöje utan också en riktig hälsokur J

Massage är också mycket hälsosamt. Inom Ayurveda finns ett flertal olika massage-behandlingar som befrämjar hälsan på olika sätt. Vanligast är abhyanga, oljemassage, vilken man också kan göra i form av självmassage på sig själv (jag återkommer till det). Det finns också en särskild spädbarnsmassage som man får lära sig om man får en ayurvedisk mor- och spädbarnsbehandling.

Inom Ayurveda är känseln relaterad till luft-elementet och därmed till vata-dosha. I det ser man kopplingen till hormon-systemet som också styrs av vata. Det gör att människor med en vata-dominerad konstitution ofta är mer känsliga för smärta och kyla (eftersom vata är kall) men ibland även för värme. Massage och kärleksfull beröring är därför också särskilt bra för att balansera störningar i vata-dosha. Så se till att kramas extra mycket nu när hösten är på väg att svepa in över oss.

Hörseln är det sinne som står närmast vilka vi är. Vi kommunicerar i ord (även när vi skriver) och framför allt tänker vi i ord, som ju i grunden är ljudvibrationer. Och i grunden består hela universum av vibrationer. Ljud är därför de sinnesintryck som går lättast att transcendera för att uppleva det fält av lycka och enhet som är universums och livets grund. Hörseln är relaterad till rymd/eter och därmed till vata-dosha. Det innebär att människor med en vata-dominerad konstitution ofta har god hörsel men de är också känsliga för buller och ofta är öronen i sig känsliga för kyla, vind och drag. Att vistas i en miljö som är fylld av buller och oljud är mycket påfrestande för vata-dosha hos oss alla. Å andra sidan har vackra ljud ett mycket gott inflytande på vår hälsa och vårt välbefinnande. Man talar exempelvis om den så kallade Mozart-effekten som visar att särskilt Mozarts men också övrig vacker musik gör oss friskare och förbättrar vår inlärningsförmåga. Forskning har också visat att människor som musicerar förbättrar hjärnans funktionsförmåga. Och all musik som man själv njuter av har ett positivt inflytande oavsett genre. Förutom musik så är det också mycket bra för hälsan och livet att lyssna på naturens ljud såsom vågornas kluckande mot stranden, vindens sus i träden, fåglarnas glada sång en vårkväll och rösten från dem du älskar. Inom den vediska kunskapen som Ayurveda är en del av finns även Gandharva Veda: musik som är särskilt effektiv i att påverka vår hälsa på ett djupt plan. De vediska texterna uttrycker, i form av ljud, naturens egna vibrationer som är vårt innersta jag. Att läsa eller lyssna på recitation av dem har också visat sig påverka vår hjärna på ett mycket positivt sätt.

Våra sinnen

Våra fem sinnen är vår kontakt med omvärlden. Men de inflytanden vi får från våra sinnen påverkar också vår hälsa på olika sätt. Forskning har visat att allt vi tar in via sinnena har en direkt effekt på vår hjärna och förändrar hjärnans struktur. Och även resten av kroppen påverkas. Så det gäller att se till att de inflytanden vi får in är positiva. Enligt Ayurveda är de fem sinnena kopplade till de fem elementen och därmed till de tre doshorna enligt följande: Lukten är relaterad till jord och därmed till kapha. Smaken förmedlas genom vatten och är därför kopplad främst till kapha men också till pitta. Synen som innebär att vi uppfattar elektromagnetisk strålning är en funktion av eld och hänger därmed samman med pitta. Känseln är relaterad till luft och således till vata. Hörseln är en funktion av vår förmåga att uppfatta tryckvariationer och därmed relaterad till rymd/eter och följaktligen till vata. Om man har en konstitution som domineras av en viss dosha är ofta de sinnen som hänger samman med den doshan välutvecklade men också känsliga. Jag kommer att återkomma till vad det innebär för de olika sinnena i kommande inlägg J

Dagens tider

Även under dagtid dominerar de tre doshorna olika perioder. Kl 06-10 på morgonen dominerar kapha. Det är den tid då kroppen är som starkast. Därför är detta den idealiska tiden för motion och fysisk träning. Likaså är det den bästa tiden om man ska utföra något fysiskt tungt arbete. Mellan 10 och 14 dominerar pitta-dosha. Under den tiden är matsmältningen som starkast. Därför är det idealiskt att äta sin kraftigaste huvudmåltid under den här perioden (vilket vi ju faktiskt traditionellt gör i Sverige). Generellt bör man ju inte äta alltför hårdsmält mat enligt Ayurveda men om man ändå ska göra det så är det under den här tiden som kroppen kan klara det. Kl 14-18 är det vata-som dominerar. Det är en bra tid för kreativa aktiviteter. Sedan mellan 18 och 22 är det återigen kapha-period. Som jag nämnde i förra inlägget är det bra att lägga sig under den perioden så att man får med kaphas lugn och tyngd i sömnen. Har man inte hunnit motionera under morgonen är den tidigare delen av den här perioden det näst bästa alternativet för motion och träning. Men man bör inte träna hårt för nära inpå sänggåendet. Däremot är en skön kvällspromenad alltid bra. Och kom ihåg att det är soltid som gäller så när vi har sommartid så förskjuts alla ovanstående tider framåt med en timme så att det blir 7-11 osv.

Sömn

Se till att få din skönhetssömn. Det handlar inte bara om att sova tillräckligt utan också om när vi sover. Människan är gjord för att sova på natten och vara vaken på dagen. Enligt Ayurveda har olika tider på dygnet olika kvaliteter vilka är relaterade till de tre doshorna. Under natten gäller följande: Kl 18-22 dominerar kapha-dosha. Under den tiden är det bra att gå och lägga sig. Tyngden i kapha-dosha gör att sömnen blir djup och välgörande. Sedan kl 22-02 är det pitta-dosha som dominerar. Då går pitta-elden inåt och renar levern och kroppens andra inre organ vilket ger lyster och skönhet till huden och håret, god energi, bättre humör och allmänt välbefinnande. Därför är det viktigt att man sover eller åtminstone ligger och vilar under den tiden. Och man bör absolut inte äta något under de timmarna, då stör man reningsprocessen vilket gör att kroppen fylls av osmälta matrester. Därefter kl 02-06 är det vata-dosha som tar över. Nu vaknar naturen upp igen och det är också under den tiden som vi bör stiga upp; då får vi med oss vatas lätthet och klarhet. Det här är också den bästa tiden för meditation eftersom sinnet är som mest klart då. Om vi istället sover till efter 06 kommer vi in i nästa kapha-period och då känner vi oss tyngre och tröttare både när vi vaknar och under resten av dagen. Så det gäller att lägga sig tidigt och stiga upp tidigt om man vill må bra. En liten tröst för den som är morgontrött är att nu när vi fortfarande har sommartid så förskjuts perioderna en timme (det är ju soltiden som påverkar oss) så man kan sova ända till kl 7 innan man kommer in i kapha-perioden J

Vårt dagliga bröd

Till skillnad från vissa andra hälsoläror är Ayurveda generellt positivt till spannmål (även om vitt raffinerat vetemjöl inte är så bra). Särskilt kokta spannmålsprodukter såsom gröt är ofta utmärkt mat. Däremot är det inte idealiskt att äta alltför mycket bröd. Jäst och andra jäsningsmedel har nämligen en tendens att störa vata-dosha. Ett alternativ kan vara att man bakar ojäst bröd så som är vanligt i Indien i form av chapati eller roti. Ett enkelt recept är följande (8 st): Blanda tre dl mjöl av bra sort (själv brukar jag använda dinkelmjöl, blandat siktat och fullkorn) och en tsk salt. Tillsätt 1 dl varmt vatten och arbeta ihop till en deg. Kavla ut till lagom storlek. De kan sedan stekas i stekpanna eller i ugn (225 grader) tills de får en första antydan till färg; har man en varmluftsugn puffar de upp fint J

Rosor

Rosor är mycket ayurvediska blommor. Rosen har en direkt och positiv påverkan på pitta-dosha, särskilt på underdoshan sadhaka pitta som har sitt främsta säte i hjärtat och är relaterad till känslor och uppfyllande av drömmar och ambitioner. Om man har gått igenom sorger och besvikelser i sitt liv har man ofta obalanser i sadhaka pitta. Då är det bra att uppvakta sig själv (och dem man älskar) med rosor. Rosen tillfredsställer många sinnen. Med ögonen (som är pitta-relaterade organ) kan man njuta av blommans skönhet. Näsan kan njuta av rosens doft, både naturell och ifrån aromoljor. Huden mår bra av rosenvatten och rosenkrämer. Dessutom kan rosenblad och rosenvatten användas i matlagning, rosenbladspasta är till exempel väldigt gott (se bara till att rosprodukterna är ekologiska om de ska ätas eller användas på huden då rosor annars besprutas ganska mycket). Allt detta lugnar och ger näring åt sadhaka pitta vilket ger dig ökad glädje och tillfredsställelse i livet. 

Beatles återförenade för meditation i skolor

Den berömde filmregissören David Lynch har skapat en fond för att kunna möjliggöra att elever i skolor (särskilt skolor med sociala problem) ska kunna lära sig Transcendental Meditation. Detta har visat sig ha haft mycket goda effekter på skolmiljön. Här är en länk till en konsert till stöd för fonden i vilken bl a Paul McCartney och Ringo Starr återförenas https://www.youtube.com/watch?v=qJg5mKuCh7A&index=3&list=WL

Mung dhal

Mung dahl, mos av mungbönor är en mycket näringsrik och lättlagad rätt. Använd skalade mungbönor (inte de vanliga oskalade som man använder till groddar, och se till att de är ekologiska eftersom de annars besprutas mycket). De är rika på protein och andra näringsämnen. Dessutom är de lättsmälta och, till skillnad från många andra bönor, är de inte gasbildande. Gör så här: Koka bönorna i tre ggr så mycket vatten tillsammans med lite gurkmeja, och eventuellt andra kryddor efter smak, tills de är en slät massa – ca 30-40 minuter. Tillsätt sedan salt (observera att saltet måste tillsättas i slutet och inte vara med från början), ca 1 tsk per halv liter vatten. Klart J

Introduktionsfilm

En kort (5 min) introduktionsfilm till några av de grundläggande begreppen inom Ayurveda finns nu på youtube, här : https://www.youtube.com/watch?v=TWgHKlfglvk&feature=youtu.be

Råd

Följ gärna de råd som jag ger angående kost och livsstil J Men följ dem inte slaviskt. Gå också efter din egen känsla och vad som passar i ditt eget liv. Ayurveda förespråkar inte extremism och handlar inte om tvång och förbud. Livet ska vara en glädjefull lek snarare än en stressfylld kamp. Oroa dig inte om du inte lyckas följa alla råd och ha inte skuldkänslor om du inte hinner leva så hälsostrikt som du skulle önska - oro och skuldkänslor är i sig hälsoskadligt. Gör så gott du kan och njut av det du gör istället för att gräma dig över det du inte gör.

Grönt

Ät gärna mer grönt och mindre kött. Kött är väldigt svårsmält och vårt mänskliga matsmältningssystem har svårt att hantera en diet med mycket kött. Rovdjuren som är ”konstruerade” för att äta kött har helt annorlunda matsmältningssystem med exempelvis mycket kortare tarmar så att inte köttrester ligger kvar länge i kroppen och förruttnas. Om man äter mycket kött är det därför stor risk att matsmältningen överbelastas vilket leder till att ama (slaggprodukter, osmälta matrester) ansamlas. Ama är enligt Ayurveda den vanligaste orsaken till sjukdomar och hälsoproblem. Dessutom är det etiskt tveksamt och inte bra för vår andliga utveckling att äta kroppsdelar av djur som vi har dödat. Återkommande vetenskapliga studier visar att vegetarianer är friskare och lever längre än köttätare. Maharishi Ayurveda förespråkar en lakto-vegetarisk diet dvs. en kost som består av vegetabilier och mjölkprodukter. Om du inte vill gå så långt så försök ändå att inte äta för mycket kött,  särskilt inte rött kött. Och ät det hellre mitt på dagen när matsmältningen är som starkast än någon annan tid.

Maharishi Ayurveda mor & barn-program

Att föda barn är en enorm glädje men också en stor belastning på kvinnans kropp. Själva förlossningen styrs främst av den nedåtgående vatan, apana vata, även om alla andra doshor också är inblandade i detta jätteprojekt. Efter förlossningen är det stor risk att särskilt apana vata men också övriga doshor är uttröttade och ur balans. Den efterföljande perioden då sömnen ofta blir störd och det mesta är upp-och-ner är också en utmaning för vata. Men den här viktiga tiden bör vara en tid av lycka och glädje istället för att fyllas av stress och trötthet. För det ändamålet finns Maharishi Ayurveda mor & barn-program. Genom underbara massager med varm örtbehandlad olja återställs balansen i kvinnans kropp, hon återfår sin energi och kan ge sin fulla kärlek till den nyfödda. Föräldrarna får också lära sig att massera sitt barn vilket gör att barnet blir lugnare, nöjdare och friskare.

Nu är metoden också vetenskapligt studerad. I en studie av filosofie doktor Ragnhild Boes visas tydliga skillnader avseende hälsa och familjeharmoni mellan de mödrar som fick behandlingen och de som inte fick det. Läs gärna mer om studien här http://www.elephantjournal.com/2014/07/ayurveda-for-babies-new-moms-ragnhild-rannie-boes-ph-d/ och mer information om programmet kan du hitta här ayurvedawellness.se

Lassi

Lassi är en perfekt läskande dryck nu på sommaren. Den är dessutom lättsmält, närande och bra för matsmältningen och hålls därför högt inom Ayurveda. Den görs enkelt genom att man vispar (inte bara blandar) en del yoghurt med två till fyra delar vatten beroende på hur smakrik man vill ha den. Sedan kan man smaksätta den på olika sätt. Vanligen talar man om salt eller söt lassi. Salt lassi kan man exempelvis smaksätta med spiskummin och salt. Söt lassi kan man smaksätta med råsocker eller agavesirap och kardemumma och/eller ingefära. Man kan också mixa frukter eller bär med lassin. Mango-lassi är en stor favorit i Indien. Lassin på bilden är mixad med blåbär och smakade utmärkt  Yoghurten bör i idealfallet vara hemgjord, har man inte tid med det bör man använda en ekologisk yoghurt av så hög kvalitet som möjligt och med levande bakteriekultur. Servera lassin rumstempererad (inte kall) till eller efter måltider eller för sig självt – och njut 

Enligt Maharishi Ayurveda är universums grundläggande verklighet ett fält av rent medvetande – ett fält av lycka, kärlek och ljus. Vi människor är små blippar i detta fält, men ändå är vi alla hela fältet. Men vi glömmer helheten och ser oss som separata små individer och då kan motsättningar, konflikter och problem uppstå. Därför är det viktigaste för vår hälsa och lycka att utveckla medvetandet. För det ändamålet rekommenderar Maharishi Ayurveda tekniken Transcendental Meditation, TM. Det är en enkel och praktisk men samtidigt enormt effektiv teknik som man utövar två gånger tjugo minuter om dagen. Mycket omfattande forskning har gjorts på TM och visat på omfattande effekter i form av mer energi, mer harmoni, bättre hälsa, bättre relationer mm. Läs gärna mer här:

http://tm-meditation.se/

Idag, dagen då det är fullmåne i juli kallas Guru Purnimah i den vediska traditionen, som Ayurveda (och yoga) kommer från. Det är en dag då man traditionellt hyllar sina lärare eller mästare och den kunskap som de har givit. Tänk gärna på dem som har bidragit till din kunskap.

Pulsdiagnos

En viktig insikt inom Ayurveda är att vi människor är olika och att därför vad som är bra för en människa inte nödvändigtvis behöver vara bra för en annan. Basen för att bedöma det, är de olika konstitutioner som man har beroende på hur doshorna, vata, pitta och kapha, dominerar i kroppen. Hur vet man då vilken konstitution man har? Det bästa sättet att få reda på det är att få en konsultation med pulsdiagnos av någon som är tränad i det. Blodet transporterar all information om kroppens alla olika delar och genom att känna med tre fingrar på handledspulsen kan man med rätt utbildning avläsa situationen i kroppen avseende konstitution, obalanser mm.

Om man inte har möjlighet att gå på en konsultation just nu kan man få en viss fingervisning bara genom att känna till vad de olika doshorna står för och vad de innebär i kroppen. Det finns också diverse självtester, bl a på nätet. Dessa är av mycket skiftande kvalitet och kan naturligtvis inte ge den tillförlitlighet som en personlig konsultation har. Det bästa nättest som jag har hittat finns här http://theraj.com/ayurveda/ayurvedadoshatest.php på den sida som tillhör the Raj, det största amerikanska hälsocentret för Maharishi Ayurveda.

Lite om skönhet

Det gör mig alltid ledsen att höra att majoriteten av Sveriges kvinnor är missnöjda med sina kroppar och sitt utseende. I själva verket har vi alla inom oss en skönhet som är så enorm att den går bortom all beskrivning. Enligt Maharishi Ayurveda är grunden till hela våra liv det fält av rent medvetande, ren intelligens ur vilket allting uppstår. Det är allas vår gemensamma grund och det är ett fält av himmelsk, gudomlig skönhet.

Inom Ayurveda används termen subhanga karanam för skönhet. Ordagrant betyder det ungefär ”Omvandling till lyckobringande kroppsdelar”. Det innebär att vi är i sådan balans så att alla kroppsdelar utstrålar den lycka som är livets grund. Det har väldigt lite med västvärldens photoshoppade skönhetsideal att göra. Det är en skönhet som är äkta och full av liv. Ayurveda säger att skönheten har tre pelare roopam (yttre skönhet), gunam (inre skönhet) och vayastag (varaktig skönhet). Roopam den yttre skönheten uppstår när vi är i balans och vår kropp utstrålar hälsa. Men för att den ska vara äkta krävs också inre skönhet, gunam. Det är den skönhet som ditt hjärta utstrålar och som fyller världen runt dig med kärlek och glädje. Slutligen är vayastag den skönhet som består. I västvärlden hyllar vi bara ungdomens skönhet men varje ålder har sin skönhet, precis som trädens löv är vackra både när de är sprittande ljusgröna om våren och när de är flammande orangeröda om hösten. Och särskilt den inre skönheten kommer att bara växa ju äldre vi blir – om vi låter vänlighet och kärlek fylla våra liv.

Om Honung

Honung är ett näringsämne som är mycket användbart enligt Ayurveda. Den kan tillfredsställa sötsuget utan att ge den berg-och-dalbana i blodsockret som socker ger. Den är särskilt dämpande för kapha-dosha till skillnad mot andra sötningsmedel. Honung innehåller också värdefulla enzymer och mineraler och har en anti-inflammatorisk effekt.

Men en viktig sak med honung, enligt Ayurveda, är att den inte bör hettas upp över 40 grader. Även kunniga biodlare i Sverige vet att enzymerna och näringsämnena förstörs om honungen hettas upp. Men enligt Ayurveda är det värre än så – honungen anses faktiskt skadlig om den är upphettad. Därför bör du inte använda honung i matlagning eller i te. Ät den istället som den är eller på bröd eller kex. En riktig delikatess, som jag själv älskar, är att breda hasselnötspasta och honung på en riskaka – och sedan njuta J. Om du lider av förstoppning eller dålig aptit och svag matsmältning kan ett tips vara att börja dagen med ett glas ljummet vatten i vilket du rör ner en tesked honung och saften av en halv citron – det sätter fart på ämnesomsättningen.

När du köper honung bör du också se till att den inte har blivit upphettad i tillverkningen vilket tyvärr mycket kommersiell honung är. Det säkraste är svensk ekologisk honung. Ibland garanterar de på förpackningen att den inte har blivit upphettad annars kan man kontrollera med biodlaren själv. Du kan också köpa särskild ayurvedisk honung i ayurvediska butiker.

Mer om det varma vattnets lov. Förutom att dricka varmt vatten vid måltiderna är det faktiskt bra att dricka varmt vatten under resten av dagen också. Många dricker vatten för att rena kroppen. Men vad händer om du försöker diska t ex en flottig kastrull med kallt vatten? Det är svårt att få den ren. Men om man använder varmt vatten så löser flottet upp sig. Samma sak händer i kroppen.

En särskild teknik inom Ayurveda är att dricka en liten klunk hett vatten en gång i halvtimmen. Koka upp vatten på morgonen och häll i en termos. Sedan tar man varje halvtimme en klunk hett vatten (eller mer om du är törstig) fram till ca kl 19. Det sätter fart på matsmältningselden och gör att kroppen kan rensa ut slaggprodukter och orenheter. Börja också dagen med en hel kopp varmt vatten. Detta är särskilt bra om du lider av övervikt eller känner dig trött och orkeslös. Om du har obalans i pitta vilket kan visa sig i form av hetta i kroppen, sura uppstötningar och hudproblem som eksem bör du istället vara lite försiktig med den här tekniken men undvik ändå kallt vatten.

Vi människor är olika och vad som är bra för en människa är därmed inte nödvändigtvis bra för en annan. Inom Ayurveda talar man om våra konstitutioner i termer av de tre doshorna vata, pitta och kapha. Alla har alla doshorna men de kan dominera olika mycket. Antingen kan en dosha dominera och då har man vata-, pitta- eller kapha-konstitution. Alternativt kan två doshor dominera: vata-pitta, vata-kapha, pitta-vata, pitta-kapha, kapha-vata eller kapha-pitta. Slutligen kan alla tre vara ganska jämna vilket kallas tridosha. Således finns det tio övergripande konstitutioner. Ingen konstitution är bättre eller sämre än någon annan, allt handlar om att hitta balansen i sin egen kropp och sitt eget sinne. Människor med vata-konstitution brukar vara lätta, rörliga, kreativa, snabba och charmiga. De med pitta-konstitution är vanligen effektiva, målinriktade, energiska och varma. Med mycket kapha brukar man vara stark, uthållig, tillgiven och tålmodig. Men om de kommer ur balans kan man exempelvis få rädsla av vata, ilska av pitta och sorg av kapha. Och obalanser ger också upphov till diverse fysiska åkommor. Jag återkommer med tips om hur man skapar balans men en första sak kan vara att känna efter själv vad du mår bra av och leva på ett sätt som du trivs med.

Drick aldrig kall dryck till maten. Det är en annan mycket viktig regel för en bra matsmältning. I kemin i skolan fick vi lära oss att kemiska reaktioner påskyndas om man ökar temperaturen och avstannar om man sänker den. Matsmältningen är en kemisk reaktion! Det innebär att om man häller på kall vätska så avstannar matsmältningsprocessen och maten smälts inte ordentligt. Resultatet blir att ama, osmälta slaggprodukter, blir kvar i fysiologin och orsakar blockeringar, värk och fettansamling. Drick istället små klunkar varmt vatten till maten så blir matsmältingen effektivare, du kan tillgodogöra dig näringen fullt ut och kroppen blir smidig och full av energi.

Ät alltid i lugn och ro. Enligt Ayurveda är matsmältningen enormt viktig för hälsan. I västvärlden tror vi ofta att det enda viktiga är vad som passerar munnen och vi räknar kalorier, proteiner, GI mm. Men det viktiga är vad som händer med maten när den väl är i kroppen. Det hjälper inte att äta näringsrik mat om kroppens matsmältning inte förmår att ta upp näringen. Och den mat som kroppen inte lyckas smälta blir till slaggprodukter och orenheter (som kallas ama på ayurvedaspråk) och som blockerar kroppens kanaler. Inom Ayurveda anser vi att denna ama är den grundläggande orsaken till de flesta sjukdomar och hälsoproblem. Ge därför din matsmältning bästa möjliga förutsättningar. En viktig del i detta är att äta i lugn och ro så att kroppens energi kan fokusera på att smälta maten. Stressa inte när du äter, arbeta inte, läs inte, för inte några otrevliga eller alltför livliga konversationer och sitt alltid ner och ät. Ge dig tid att verkligen känna smaken och konsistensen av maten och njut fullt ut av den. Och ta det lugnt en stund efter måltiden också. Då ger du kroppen bästa förutsättningar att smälta maten på bästa sätt så att den ger dig näring, energi och hälsa. Fler råd för matsmältningen kommer att följa.

Vill du ha en fräsch mun på morgonen och starka tänder? Prova att gurgla med sesamolja! Under natten frigörs ofta slaggprodukter på tungan och i munnen. En del av dessa är inte vattenlösliga utan fettlösliga. Då är de svåra att få bort genom att skölja munnen med vatten och borsta tänderna. Men om man gurglar med sesamolja löses de upp samtidigt som tandköttet får mycket näring vilket ger starka tänder och friska vävnader i munnen. Ta en klunk ekologisk sesamolja gurgla runt och behåll den i munnen några minuter, spotta ut och känn hur bra det känns J

Vi kommer att vara med på Yoga Games, den stora yogamässan i Göteborg nu i helgen som kommer. Vi har en monter och jag kommer att hålla föreläsning om Ayurveda. Besök oss gärna 
http://www.yogagames.org/presenter.aspx?id=7febf598-07bd-4424-aa07-0006ebf630de

Den bästa kvällsdrycken! Har du svårt att sova eller känner du brist på näring? Enligt Ayurveda är det mycket hälsosamt att dricka en kopp varm mjölk innan sänggåendet. Koka upp mjölken (som bör vara ekologisk och ohomogeniserad) så blir den mer lättsmält. Drick den sedan varm. Du kan koka med kryddor beroende på smak och konstitution; kardemumma är en krydda som är mild och god och kan användas av alla. Den varma mjölken lugnar sinnet vilket gör det lättare att somna och sova gott samtidigt som den ger mycket värdefull näring 

De tre doshorna, vata, pitta och kapha är mycket grundläggande begrepp inom ayurveda, här är en kort introduktion. Inom ayurveda beskriver man världens struktur i termer av de fem elementen jord, vatten, eld, luft och rymd. Det ska naturligtvis inte ses bokstavligt utan såsom beskrivande olika kvaliteteter hos materien. De tre doshorna kan ses som olika tendenser i vår kropp och i vår omvärld. Vata är en kombination av rymd och luft, det innebär att den är lätt, torr, rörlig och kall. Pitta utgörs av eld och vatten vilket gör att den är varm, medeltung och fuktig. Kapha är en kombination av jord och vatten, därmed är den tung, fuktig, trög och kall.

I vår kropp styr vata all rörelse (andningen, blodomloppet, nervsystemets funktion mm), pitta svarar för all energiomvandling (t ex matsmältningsprocessen och energiproduktionen i musklerna) medan kapha är grunden för alla vävnader (muskler, ben osv.). Därmed har alla människor alla doshor, men de kan uttrycka sig olika starkt i olika människor vilket ger upphov till att vi har olika konstitution och därmed behöver leva på olika sätt för att må maximalt bra. Detta kommer vi att återkomma till. 

Njut av vårsolen. Nu efter vintern behöver vi lätta upp våra liv med solens hjälp. Enligt Ayurveda är särskilt morgonsolen väldigt gynnsam medan man bör vara försiktig med solen när den står som högst, mitt på dagen. Att låta solens morgontidiga strålar falla på särskilt ansiktet, bröstet och magen är energigivande och kan hjälpa mot problem med sadhaka pitta, en funktion som bl a har sitt säte i hjärtat. Om vi har varit med om jobbiga upplevelser i livet som har sårat vårt hjärta, leder det ofta till obalanser i sadhaka pitta. Men morgonsolens strålar kan hjälpa oss bli fria från mörkrets skuggor och istället se livets ljus som är den egentliga sanningen. Så se till att komma upp och njuta av solens vackra strålar om morgnarna :)

Välkommen till min Ayurveda-blog. Här kommer det att bli tips och goda råd för hälsa, energi, livskraft och glädje.