Talesätt

”Den enes död är den andres bröd” är nog det dummaste talesätt som finns. Egentligen är vi alla ett. Att vi är olika och isolerade från varandra är en illusion skapade av våra otillräckliga intellekt. I verkligheten är universum en enhet, allting finns i allting och alla människor finns i alla andra människor. Det innebär att ingen handling någonsin kan vara bra för någon människa och dålig för någon annan. Alla handlingar är antingen bra för alla människor eller dåliga för alla människor (eller möjligen neutrala för alla människor). Därför kan aldrig någon människa vinna på att skada någon annan.

Hösten och vintern

Hösten och vintern, ungefär oktober till och med januari betraktas inom Ayurveda som den tid då vata dominerar. Det blir kallt och naturen går in i vila. Då är det också dags för oss att ta det lite lugnare. Det blir viktigare att balansera vata, särskilt för dem som har mycket vata i sin grundkonstitution eller som har tidigare obalanser i vata. Tre nyckelord i att balansera vata är värme, vila och regelbundenhet.

Eftersom vata är en kall dosha och vata är relaterat till temperaturkänslighet är det viktigt att hålla sig så varm som möjligt under vata-perioden. Jag vet att det är lättare sagt än gjort i den svenska vintern men försök ändå göra vad du kan. Klä dig varmt när du går ut och undvik drag och kyla inomhus. Unna dig gärna också varma sköna bad om du har ett badkar. Den andra delen i detta, som är lättare, gäller vad du äter och dricker. Prioritera varm, vällagad och närande mat. Varma, matiga grönsakssoppor eller grytor är perfekt, gärna med grädde i. Till frukost är varm gröt ett bra alternativ. Drick varm dryck till maten och mellan måltiderna och avsluta gärna dagen med en kopp kokt varm mjölk innan du lägger dig. Undvik kall mat och dryck liksom rå och torr mat. Men se till att du äter dig mätt och hoppa inte över måltider.

Försök också vila så mycket du kan. Se särskilt till att komma i säng tidigt på kvällarna så att du drar nytta av den hälsobringande sömnen under timmarna runt midnatt. Och undvik stress och jäkt i möjligaste mån. Motionera gärna men inte alltför hårt under den här perioden. Och se till att du inte blir nedkyld om du motionerar utomhus. Yoga, gruppträning inomhus, styrketräning med vikter och dans är exempel på bra motionsformer under vata-tiden.

Slutligen är det bra om du håller regelbundna tider avseende måltider och sömn och försöker hålla ungefär samma rutin alla dagar. Om du följer de här råden kommer vintern att gå lättare och du kan se fram emot en frisk och energirik vår J

Lukt

Luktupplevelser uppstår genom att receptorer i näsan reagerar på luftburna partiklar som vi andas in. Enligt Ayurveda är lukten relaterad till jord och därmed till kapha. Det innebär att människor med kapha-dominerad konstitution ofta har ett gott luktsinne men de har också ofta en känslighet för besvär i näsregionen såsom förkylningar och allergier.

Luktsinnet har många funktioner. Det varnar oss för fara, t ex brandlukt. Det har också en viktig roll i vårt kärleksliv och våra relationer. Forskning visar att även i vår utseendefixerade västvärld är det som mest avgör vilka partners vi attraheras av, inte utseendet utan kroppslukten. Och ett nyfött spädbarn kan lukta sig till sin mammas t-shirt bland hundratals andra och blir mätbart lugnad av doften av den. Anledningen till att luktsinnet påverkar våra känslor så starkt är att det som enda sinne har en direkt väg in i hjärnans känslocentrum. Vidare samverkar luktsinnet intimt med smaksinnet i vår upplevelse av maten och bidrar därför till den funktion som smaken har, som jag beskrev i förra posten.

Att njuta av goda dofter har en god effekt på vår hälsa. Eftersom de är så relaterade till vårt känsloliv påverkar de oss på ett djupt plan. Inandas gärna naturens dofter; blommorna, träden, havet mm. Inom Maharishi Ayurveda finns också ett mycket omfattande utbud av aromoljor. Dessa kan ha mer generella effekter som att balansera någon av doshorna eller befrämja sömn. Men det finns också speciella oljor som har mer specifik effekt mot olika besvär.

Och för att se till att du själv luktar gott är inte det viktigaste att använda parfymerade produkter (och undvik aluminiumbaserade produkter) utan att se till att matsmältningen fungerar bra så att inte kroppen fylls av orenheter och slaggprodukter. En människa som är ren och i balans i kropp och sinne luktar naturligt gott.

Smak

Att smaksinnet kan vara en källa till stor njutning har vi nog alla märkt. Men smaken har också en viktig funktion i att hjälpa oss att äta lämplig mat. Om vi är i fullständig balans är den mat som vi längtar efter just den mat som vi behöver. Tyvärr är vi inte alltid i fullständig balans och då kan det ibland bli fel men om vi är någorlunda balanserade stämmer det ofta. Dessutom har smaksinnet en annan mycket viktig funktion som är mindre känd. Det är nämligen genom smaksinnet som hela matsmältningsprocessen ”programmeras”. När vi känner hur maten smakar sänds information ut i kroppen om vad som är på väg ner och de olika organen som är inblandade i matsmältningsprocessen förbereder sig för att ta hand om maten på bästa sätt så att den blir till maximal energi och näring och inte lämnar kvar några slaggprodukter. För att stödja ditt smaksinne i detta är några goda råd:

·         Ät mat som du tycker om, i lugn och ro och se till att verkligen njuta medvetet av maten.

·         Distrahera inte smakupplevelsen genom att t ex läsa, se på TV eller föra livliga konversationer när du äter.

·         Undvik sötningsmedel, smakämnen och andra konstgjorda tillsatser – de förvillar smaksinnet och stör därmed matsmältningen.

Inom Ayurveda är smaksinnet kopplat till vattenelementet och därmed till pitta och kapha. Genom smaken kan man avgöra vilken effekt maten har på doshorna. Man talar om sex olika smaker vilka påverkar de olika doshorna på följande sätt:

·         Sött minskar vata, och pitta men ökar kapha

·         Salt minskar vata men ökar pitta och kapha

·         Surt minskar vata men ökar pitta och kapha

·         Beskt minskar kapha och pitta men ökar vata

·         Starkt minskar kapha men ökar vata och pitta

·         Astringent (sammandragande t ex bönor och nötter) minskar kapha och pitta men ökar vata

I vår tid domineras matutbudet av smakerna sött, salt och surt. Det beror på att de stressade och aktiva liv vi lever har en tendens att få vata ur balans. Det är i och för sig bra att äta de smakerna för att i någon mån balansera vata men det är inte lämpligt att vräka i sig vitt socker, chips och ketchup. Istället kan man exempelvis prioritera mjölkprodukter och spannmålsprodukter som är naturligt söta och frukter och bär som i varierande grad är söta och syrliga. Det är också bra att äta en varierad kost så att man får i sig alla smaker varje dag för att man ska känna sig tillfredsställd. 

Syn

Synen är ett sinne som ger mycket dominerande intryck. Synintrycken uppstår genom att ögat uppfattar vissa våglängder av elektromagnetisk strålning. Inom Ayurveda är synen relaterad till eld-elementet och därmed till pitta-dosha, mer specifikt till underdoshan alochaka pitta. Det innebär att människor vars konstitution domineras av pitta-dosha ofta har god syn men också känsliga ögon som kan drabbas av problem. I dagens visuella samhälle där livet fylls av datorer, läsplattor, smartphones mm är det lätt att synsinnet blir överbelastat. Särskilt barn är känsliga. I Japan, Sydkorea och Singapore lider numera upp till 90% av barnen av närsynthet. För att undvika att överbelasta ögonen är det bra att inte överdriva användandet av elektroniska apparater. Att göra täta mikropauser och växla från att titta på skärmen till att titta på någonting långt borta minskar risken för närsynthet vid arbete med datorer och mobiler. Det är också bra att begränsa användningen av dem på kvällen eftersom det blåa ljus de utsänder förhindrar bildande av sömnhormoner och stör sömnen. Det kan också vara bra att vara försiktig med solen och bära solglasögon soliga dagar.

Men det är inte bara faror med synsinnet utan det är också en källa till stor njutning, och därmed till hälsa, när man ser på allt vackert som finns i vår värld. Vackra naturvyer är ett underbart sätt att ge näring till pitta-dosha. Bland det bästa man kan göra för pitta är att gå en promenad i månens sken på kvällen (inte för sent J). Månens svala, milda sken är som balsam för pitta-dosha. Njut gärna också av vacker konst, inred gärna ditt hem på ett sätt som du tycker är vackert och klä dig gärna i kläder som du tycker är fina. Färgerna har också betydelse. Ljusa och klara färger har generellt ett positivt inflytande på oss. Rött ger energi och verkar upplivande och kan därför vara trevligt att ha i köket för att stärka matsmältningen men det är inte så passande i sovrummet. Där kan istället blått och grönt vara lugnande och ge en god sömn. Men det är också viktigt att ha så mörkt som möjligt när man sover eftersom ljus då stör sömnen och gör den mindre effektiv. Särskilt för barn är det bra att sova i mörker eftersom de tillväxthormoner som frigörs under sömnen annars hämmas. På morgonen är det däremot bra att komma ut i solen. Att njuta av solens första strålar ger liv och glädje som man har med sig under resten av dagen.

Känsel

Känseln är det sinne som mest tydligt påverkar vårt välbefinnande. Känselintrycken kommer från receptorer överallt i kroppen som registrerar värme, kyla, tryck och smärta. Att lida av smärta är givetvis mycket obehagligt; smärtan visar på ett mycket påtagligt sätt att någonting är fel i kroppen och behöver åtgärdas. På så sätt hjälper smärtan oss (om än på ett ibland plågsamt sätt) att undvika sådant som är skadligt för kroppen. Men känselintrycken kan ju lyckligtvis också vara mycket behagliga. Särskilt beröring är förutom att vara skönt också mycket välgörande för hälsan. Beröring frigör ett flertal hälsobringande hormoner, särskilt oxytocin som är känt som ett ”lugn- och ro-hormon” och som gör oss harmoniska, avspända och lyckliga. Forskning har visat att spädbarn som får mycket kroppskontakt blir friskare och utvecklas bättre. Men även vi vuxna mår bra av kärleksfull kroppskontakt. Så att kramas och kela är inte bara ett nöje utan också en riktig hälsokur J

Massage är också mycket hälsosamt. Inom Ayurveda finns ett flertal olika massage-behandlingar som befrämjar hälsan på olika sätt. Vanligast är abhyanga, oljemassage, vilken man också kan göra i form av självmassage på sig själv (jag återkommer till det). Det finns också en särskild spädbarnsmassage som man får lära sig om man får en ayurvedisk mor- och spädbarnsbehandling.

Inom Ayurveda är känseln relaterad till luft-elementet och därmed till vata-dosha. I det ser man kopplingen till hormon-systemet som också styrs av vata. Det gör att människor med en vata-dominerad konstitution ofta är mer känsliga för smärta och kyla (eftersom vata är kall) men ibland även för värme. Massage och kärleksfull beröring är därför också särskilt bra för att balansera störningar i vata-dosha. Så se till att kramas extra mycket nu när hösten är på väg att svepa in över oss.

Hörseln är det sinne som står närmast vilka vi är. Vi kommunicerar i ord (även när vi skriver) och framför allt tänker vi i ord, som ju i grunden är ljudvibrationer. Och i grunden består hela universum av vibrationer. Ljud är därför de sinnesintryck som går lättast att transcendera för att uppleva det fält av lycka och enhet som är universums och livets grund. Hörseln är relaterad till rymd/eter och därmed till vata-dosha. Det innebär att människor med en vata-dominerad konstitution ofta har god hörsel men de är också känsliga för buller och ofta är öronen i sig känsliga för kyla, vind och drag. Att vistas i en miljö som är fylld av buller och oljud är mycket påfrestande för vata-dosha hos oss alla. Å andra sidan har vackra ljud ett mycket gott inflytande på vår hälsa och vårt välbefinnande. Man talar exempelvis om den så kallade Mozart-effekten som visar att särskilt Mozarts men också övrig vacker musik gör oss friskare och förbättrar vår inlärningsförmåga. Forskning har också visat att människor som musicerar förbättrar hjärnans funktionsförmåga. Och all musik som man själv njuter av har ett positivt inflytande oavsett genre. Förutom musik så är det också mycket bra för hälsan och livet att lyssna på naturens ljud såsom vågornas kluckande mot stranden, vindens sus i träden, fåglarnas glada sång en vårkväll och rösten från dem du älskar. Inom den vediska kunskapen som Ayurveda är en del av finns även Gandharva Veda: musik som är särskilt effektiv i att påverka vår hälsa på ett djupt plan. De vediska texterna uttrycker, i form av ljud, naturens egna vibrationer som är vårt innersta jag. Att läsa eller lyssna på recitation av dem har också visat sig påverka vår hjärna på ett mycket positivt sätt.