Nytt år!

 

Så här års brukar jag ju komma med lite förslag på nyårslöften. Det här året har ju varit lite speciellt så ett viktigt nyårslöfte till att börja med kan vara att följa folkhälsomyndighetens råd och särskilt se till att tvätta händerna noggrant, hålla avstånd och arbeta hemifrån i den mån det går. Några övriga tips på ayurvediska nyårslöften kan vara följande. I år ska jag:

• Motionera regelbundet på ett sätt som jag tycker är kul och som stärker mig.

• Också tänka på vardagsmotionen och gå eller cykla när det går och ta trappor istället för hiss mm

• Inte sitta stilla långa stunder utan hoppa upp och stretcha eller dansa runt en stund titt och tätt när jag jobbar vid datorn.

• Äta mat som jag tycker om och känner att jag mår bra av – och verkligen se till att njuta av den i lugn och ro utan att göra något annat samtidigt.

• Gå och lägga mig tidigt så att jag får tillräckligt med sömn och vaknar pigg och glad.

• Göra yoga och meditera regelbundet så att jag håller mig i balans och utvecklas som människa.

• Inte irritera mig på saker som inte är som jag vill utan släppa dem och istället glädje mig åt allt som är bra i mitt liv.

• Ta mig tid att njuta av livets små glädjeämnen.

• Försöka att alltid se det goda i mina medmänniskor – och mig själv – så att jag sprider glädje och kärlek omkring mig.

Med önskan om ett riktigt Gott Nytt År!

Lucia

 

Jag brukar ju aldrig använda den här sidan för att göra reklam för produkter. Men jag brukar också göra ett undantag just på Lucia-dagen och göra lite reklam för min roman Lucias resa. Det är en historisk roman som väver in konst, religion och filosofi – och inte minst den vediska kunskapen som Ayurveda är en del av. Kan vara ett julklappstips

http://www.syneidos.se/Luciasresa.html

Att hålla avstånd

 Vi har ju lärt oss att hålla avstånd till varandra nu under pandemin. Men det kan också vara bra att hålla lite avstånd till sig själv. Dvs. att ha självdistans och inte ta sig själv på för stort allvar. Ofta är vi så låsta av vårt eget lilla ego och bryr oss för mycket om vad andra tycker och tänker om oss. Och vi blir frustrerade när saker och ting inte blir som vi tänkt oss. Men om vi i stället kan ha en mer avspänd attityd och ta livet som det kommer – njuta av allt som är vackert och skönt och inte haka upp oss på det som inte är så bra - så blir vi mycket lyckligare. Problemet är att det är lättare sagt än gjort för vi styr inte alltid över våra tankar. Är vi stressade och har mycket spänningar i nervsystemet faller vi nästan oundvikligen in i negativa tankemönster. Det är därför som yoga och meditation är så oerhört värdefulla. Med hjälp av dem kan vi släppa vårt ego, komma i balans och känna att vi är en del av något större. På så sätt blir vi naturligt mer positiva och mer starka i oss själva och livet blir mycket roligare.

Ghee

 

Ghee är renat smör där bara fettet återstår. Det är mycket uppskattat inom Ayurveda. I lagom mängd balanserar det doshorna och sägs ge styrka och utstrålning samt vara bra för minnet och ögonen. Man bör dock inte äta för mycket. En tesked per måltid kan vara lagom. Man kan köpa färdig ghee eller göra den själv. Tyvärr finns det många missuppfattningar om hur man framställer och förvarar ghee. Gör enligt följande så blir det rätt:

• Smält smör i en kastrull av rostfritt stål eller gjutjärn. (Det är inte lämpligt att försöka göra ghee i ugnen vilket vissa rekommenderar. Den kommer inte att bli ren om man inte har hög värme och har man det är det mycket stor risk att den blir bränd istället.)

• Låt det sedan puttra på låg värme. Under tiden du gör det kommer du att märka att vatten avdunstar och att fasta, vitaktiga partiklar stiger till ytan och sjunker till botten. Det som stiger till ytan kan du försiktigt ta bort med en sked. Under den här processen kommer det smälta smöret att vara grumligt. Du märker att gheen är färdig när vätskan är fullständigt klar och genomskinlig; detta kan ta olika lång tid beroende på hur hög värme du har. Är du djärv och har lite högre värme kan det gå på 15 minuter men var mycket försiktig så att den inte blir bränd. Om du istället har låg värme, vilket kan vara säkrast, så kan det ta en timme.

• Häll sedan försiktigt gheen genom ett filter (t.ex. ett kaffefilter) ner i en burk och låt den svalna.

• Om du har gjort rätt ska den färdiga gheen vara klar och vackert gul. Beroende på temperaturen i rummet kommer den att vara fast eller trögflytande. Ghee bör förvaras i rumstemperatur. Om man förvarar den i kylskåp kommer det att bildas kondens i burken vilket försämrar gheens renhet och hållbarhet. Om den är ren håller den sig mycket länge i rumstemperatur.

Lycka till

Stillasittande

 Stillasittandet är en av våra största hälsorisker idag. Vi människor är inte gjorda för att sitta stilla långa stunder. Att göra det ger obalanser i kapha vilket kanske är lätt att förstå. Men det ger också obalanser i vata eftersom blodcirkulationen hämmas vilket leder till att näringstillförseln till diskar och leder försämras. Ofta är det kombinerat med ”statiskt” arbete med mus och tangentbord. Sammantaget ger det ökad risk för smärtor i ryggen och ledproblem exempelvis i form av musarm och karpaltunnelsyndrom. Dessutom gör stillasittandet att matsmältningen försämras (maten rör sig bättre genom systemet när vi rör oss) vilket ökar risken för ama – orenheter och slaggprodukter som skapar allehanda hälsoproblem.

Många försöker kompensera det med motion och träning. Och det är jättebra, vi behöver sådan högintensiv aktivitet regelbundet, helst en liten stund varje dag, för att upprätthålla styrkan i musklerna och ett välfungerande hjärt-kärlsystem mm. Tyvärr räcker det dock inte för att helt kompensera för en stor mängd stillasittande. Vi människor är nämligen gjorda för att ägna stora delar av dagarna åt lågintensiv fysisk aktivitet såsom promenader, städning, matlagning, trädgårdsarbete mm. Sådana aktiviteter håller igång kroppen utan att slita på den. Men det är svårt att få till det om man har ett kontorsarbete. Och för många kan det vara ännu värre nu när vi sitter ännu mer än vanligt framför datorn pga pandemin.

Så vad kan man göra om man har ett sådant arbete. Försök att ta alla tillfällen till vardagsmotion. Gå eller cykla istället för att ta bil eller buss om det överhuvudtaget är möjligt. Ta trappor istället för hissen. Ställ pärmar eller annat som du behöver så att du måste gå upp för att hämta dem och har du möjlighet så använd ett höj- och sänkbart skrivbord så att du kan växla mellan att stå och sitta. Och var aktiv på din fritid. Ta också ofta pauser i arbetet och hoppa upp och rör på dig. Sätt på någon läcker musik och dansa runt en stund. Det är också bra för humöret (inte minst för dina kollegor om de ser dig). Lycka till!

November

 Nu i november har vi kommit en bit in i den del av året som domineras av vata-dosha. Vata är kall, rörlig, lätt och torr. ”Men hallå!” tänker du kanske då. ”Det är ju allt annat än torrt i november.” Och du har helt rätt. November är den blötaste månaden, åtminstone här på västkusten. Men årstiden i ayurvediska termer handlar inte bara om vädret. Hösten och vintern är ändå vata-tid för att det är den tid då naturen går in i vila precis som den senare delen av livet är livets vata-tid. Vädret i Sverige är å andra sidan för det mesta varierande eller blandat vata och kapha. Därför måste vi försöka balansera vata samtidigt som vi även håller kapha i kontroll. Ibland är det en utmaning eftersom de i vissa avseenden är motsatta men det finns också det som balanserar både vata och kapha, framför allt värme. Och det finns sådant som balanserar alla tre doshorna - exempelvis regelbundenhet. Så vill du hålla dig frisk och må bra i höst och vinter kommer här några tips. Särskilt viktigt är det att följa dem om du börjar komma upp i åren eller har mycket vata i din grundkonstitution.

·      Håll en regelbunden rutin. Ät, motionera, sov mm på samma tider alla dagar så långt det är möjligt.

·      Håll dig varm. Skydda särskilt öron, hals, underliv och fötter. Och försök undvika blåst och drag.

·      Gå och lägg dig tidigt så att du får tillräckligt med sömn. Sov i ett mörkt, tyst rum och undvik skärmar och för livlig aktivitet på kvällen. En kopp, kokt varm mjölk med lite ingefära är bra för sömnen och ger värdefull näring.

·      Motion är bra men den här perioden vinner vi på att ta det lite lugnare och inte ta ut oss för mycket, särskilt inte i långa utomhuspass i regn, blåst och kyla. Däremot är yoga i ett varmt rum perfekt.

·      Meditera regelbundet och vila gärna en stund efteråt men undvik att sova på dagen.

·      Maten bör vara varm, vällagad och näringsrik. Hoppa aldrig över måltider och ät så att du blir mätt. Detta är inte rätta tiden att fasta eller banta. Ät mat som du tycker om och njut av den.

·      Använd värmande kryddor i maten.

·      Drick aldrig kalla drycker – och absolut inte till maten. Drick istället varmt vatten till och mellan måltiderna eller värmande, lugnande örttéer – gärna vata-te.

·      Oljemassage, abhyanga, följt av ett varmt bad är det effektivaste du kan göra för att balansera vata. Använd varm sesamolja eller ännu hellre särskild vata-massageolja som du kan köpa i ayurvediska butiker.

·      Ljud och hörsel är relaterade till vata så undvik buller men lyssna gärna på vacker musik.

·      Undvik stress och för intensivt arbete, försök att få tid för dig själv att varva ner. Nu i dessa pandemi-tider är ju många aktiviteter inställda och ur vata-synpunkt är det inte helt fel. Utnyttja möjligheten att få lite mer stillhet i livet.

·      Umgås med människor du tycker om och ge dem din kärlek – kroppskontakt är också bra för vata.

·      Var snäll mot dig själv och gläd dig åt det som är vackert i ditt liv.

·      Oroa dig inte, världen är lite underlig just nu, men allting har en mening och allting kommer att bli bra till slut.

Mantran, sanskrit och veda

 Jag bidrog med en artikel i Yoga för dig nyligen https://www.yogafordig.nu/yoga/mantran-skapar-ett-monster-av-samordning-i-hjarnan/

Övervikt

 

Övervikt är ett allt större problem världen över. Numera dör fler människor av övervikt än av svält, även i u-länderna, eftersom det är en riskfaktor för många sjukdomar, inte minst för covid-19. Ironiskt nog råder samtidigt ett trådsmalt skönhetsideal vilket gör att de allra flesta är missnöjda med sina kroppar och vill gå ner i vikt – även de som inte är överviktiga. 

Enligt ayurveda har vi olika kroppstyper och för att vara friska behöver vi vara i balans i vår egen kroppstyp. Människor som är dominerade av vata är vanligen ganska smala och har svårt att gå upp i vikt. Om däremot kapha dominerar är man naturligt mer kraftigt byggd och bör ha en mer fyllig kroppsbyggnad. En kapha-dominerad människa kan sällan bli trådsmal utan att vara sjuk. 

Ayurveda betraktar övervikt som ett problem som i grunden beror på bristande matsmältning. Övervikt är främst en kapha-åkomma men alla tre doshorna är iblandade, särskilt i form av de underdoshor som främst verkar just i magen: kledaka kapha, samana vata och pachaka pitta. Typiskt börjar det med en obalans i kledaka kapha som stör flödet i samana vata vilket gör att själva matsmältningselden som styrs av pachaka pitta blir oregelbunden och smälter inte maten ordentligt. Det leder också till att vi förlorar känslan för när vi är mätta och äter därmed mer än vad vi egentligen behöver och ofta fel saker och på fel tider. I västerländska termer kan man säga att de hormoner som styr hunger och mättnad blir störda. Följden av den störda matsmältningen blir att ama (slaggprodukter) byggs upp i kroppen och för att skydda sig mot dem kapslar kroppen in dem i fett. Slaggprodukterna gör att matsmältningen fungerar ännu sämre och därmed kan man komma in i en ond cirkel som är svår att komma ur. 

Vad ska man då göra för att bli fri från övervikt. Här är några tips:

• Motionera. Här är ayurveda och västerländsk medicin överens. Men enligt ayurveda handlar det inte bara om att öka energiförbrukningen och ”bränna fett”. Snarare är poängen att motionen stärker matsmältningen vilket är grunden till att lösa problemet.

• Ät lättsmält mat. Tung hårdsmält mat som kött och ost bör undvikas. Men undvik även råa grönsaker. De innehåller få kalorier men är ändå svåra att smälta för kroppen vilket lätt leder till slaggprodukter. Ät därför kokt, varm, huvudsakligen vegetarisk kost. När man kokar maten påbörjar man smältningen av den redan innan man äter och då blir den mycket lättare för kroppen att hantera.

• Undvik alla konstgjorda tillsatser, sådana har kroppen svårt att ta hand om. Försök också minska på vitt socker och raffinerat vetemjöl.

• Använd aldrig light-produkter. De sötningsmedel och smakämnen som finns i dem gör att kroppen förlorar förmågan att känna vad den behöver.

• Drick aldrig kalla drycker, särskilt inte till maten, det sänker matsmältningen. Smutta istället på hett vatten till måltiderna och drick gärna hett vatten mellan måltiderna också.

• Sitt ner när du äter och ät i lugn och ro med fokus på maten. Njut av maten. När vi är stressade stängs matsmältningen av så ät alltid i en lugn atmosfär.

• Stress är överhuvudtaget ofta en starkt bidragande anledning till övervikt. Stresshormonerna stimulerar kroppen att lägga på sig fett, särskilt det farliga bukfettet. Så försök att undvika att stressa och använd yoga och meditation för att komma i balans.

• Ät bara när du är hungrig men ät tillräckligt med mat vid måltiderna så att du inte lockas att småäta mellan måltiderna.

• Ät på regelbundna tider. Huvudmåltiden bör vara mitt på dagen och på kvällen bör du äta en lättare måltid. Ät frukost om du är hungrig men tvinga inte i dig mat om du inte har någon aptit. Ät aldrig på natten.

• Använd kryddor som stimulerar matsmältningen, särskilt ingefära, gurkmeja, svartpeppar och kanel är bra. 

• Stig upp tidigt på morgonen och sov aldrig på dagen.

• Välj gärna en dag i veckan då du bara intar flytande föda.

• Var inte missnöjd med din kropp. Var istället glad över den och tänk på allt fantastiskt den kan göra.

Tarmfloran

 På senare tid har tarmflorans betydelse uppmärksammats allt mer. Tarmfloran är den stora mängd bakterier och andra mikroorganismer som lever i våra tarmar och särskilt i tjocktarmen. Tarmarna innehåller normalt fler än 100 biljoner bakterier vilket är fler än antalet celler i kroppen. Det innebär att majoriteten av de celler som finns i din kropp inte är dina egna utan tillhör dina gäster i tarmarna – det kan vara tänkvärt.

Tarmfloran är mycket viktig för hälsan. Bland annat hjälper den till med matsmältningen, bidrar till immunförsvaret och framställer viktiga vitaminer och fettsyror som kan minska risken för cancer. Men det gäller att det råder balans mellan de olika organismerna i tarmen. Annars kan det ge upphov till allehanda besvär och sjukdomar. Tarmfloran skadas av olämplig kost, stress och antibiotika.

Inom Ayurveda talar man inte om bakterier men man betonar vikten av matsmältningen. Den kost som Ayurveda normalt förespråkar som i huvudsak är vegetarisk, utan konstgjorda tillsatser och lättsmält torde i allmänhet vara bra för tarmfloran. Dessutom tar Ayurveda hänsyn till att vi är olika vilket också i hög grad stämmer för tarmfloran i det att det finns skillnader mellan vilka livsmedel som har positiv och negativ effekt hos olika människor.

I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel diskuterar forskarna den koppling som kan finnas mellan tarmfloran och det som i Ayurveda kallas Vipaka och som avser den eftersmak och effekt efter matsmältningen som maten har. Inom Ayurveda anser man att smaken visar vilken effekt på doshorna ett ämne har. Exempelvis är söta smaker balanserande för vata och pitta men höjer kapha. Men då talar man inte bara om den smak man känner direkt (som kallas rasa) utan också om Vipaka eftersmaken som är indikerar den långsiktiga effekten av matsmältningen. Dessa kan vara olika. Det är därför som honung som ju smakar sött ändå kan balansera kapha eftersom det har en astringent (sammandragande) eftersmak.

Sommar

Nu när sommaren står i blom är vi inne i årets pitta-period. Just nu när vi har en liten värmebölja dominerar pitta-kvaliteterna också i vädret. Annars kan ibland vädret i Sverige innehålla inslag av vata och kapha även under pitta-perioden trots att det också alltid finns en underliggande pitta-kvalitet. Pitta är het, skarp, fuktig och oljig. Därför gäller det att balansera de egenskaperna – särskilt om du har mycket pitta i din grundkonstitution eller har obalanser i pitta. Tänk på följande:

·      När det är varmt är matsmältningen svagare eftersom blodet i högre grad pumpas ut i kroppens perifera delar för att bidra till avkylning vilket gör att det blir mindre blodflöde i magregionen. Därför bör du inte äta för mycket eller för tungt. Samtidigt är hunger pitta-höjande. Därför bör du inte äta för lite eller för lätt :) Här krävs således en delikat balans. Hoppa aldrig över några måltider. Lyssna på kroppen. Ät så mycket att du blir behagligt mätt varken mer eller mindre.

·      Undvik starka kryddor, alkohol, rött kött, friterad eller hårdstekt mat samt mat och dryck med tomma kalorier.

·      Använd milda, fräscha kryddor såsom koriander, kardemumma, pepparmynta, basilika och oregano

·      Ät gärna färsk frukt och färska bär till mellanmål, särskilt päron och melon är väldigt bra för att dämpa pitta.

·      Har du en trädgård och kan få färska grönsaker, bär och frukter från den så är de alltid de nyttigaste.

·      Se till att dricka tillräckligt med vatten men helst inte iskallt utan rumstempererat eller varmt.

·      Motionera gärna men helst inte alltför hårt eller tävlingsinriktat. Försök att njuta av din kropp, dess kraft och dess rörelser. Motionera helst utomhus i vackra omgivningar.

·      Ta dig också tid till att meditera och göra yoga, gärna utomhus.

·      Försök överhuvudtaget att vara utomhus så mycket du kan nu när vädret medger det och njut av den grönskande naturen.

·      Försök att koppla av och få lite vila nu under sommaren. Men behåll gärna en bra dygnsrytm med tidigt sänggående och tidigt uppstigande på de härliga sommarmorgnarna. Och håll fasta tider för dina måltider.

·      Ta inte dig själv och livet på för stort allvar. Bada, lek, skratta, sjung, dansa och ha kul. Njut av livet och ha en härlig sommar :)

Internationella yogadagen

När världen är uppochner är det bra att göra yoga. Idag är det den internationella yoga-dagen så då passar det extra bra. Yoga har egentligen en djupare mening än vad många tror. Jag och några kollegor reflekterar över det i senaste Yoga för dig  https://www.yogafordig.nu/yoga/experter-forklarar/   Men de rent fysiska yoga-övningarna är också väldigt värdefulla. Förutom att stärka och stretcha muskler och leder masserar de kroppens inre organ vilka därmed får en chans att renas samtidigt som de öppnar upp kroppens energikanaler. Så gör gärna några yoga-övningar varje dag – och särskilt idag.

D-vitamin är mycket viktigt för immunförsvaret. Man har sett att huvuddelen av dem som har avlidit i Covid-19 har haft brist på vitamin D. Därför kan tillskott behövas men eftersom D-vitamin är fettlösligt kan det överdoseras. Det bästa är därför att få D-vitamin från solen. Problemet är att under en stor del av året står solen så lågt i Sverige att de UVB-strålar som ger D-vitamin filtreras bort. Men nu på sommaren kan man faktiskt få D-vitamin av solen även i Sverige. Så nu gäller det att passa på. Traditionellt rekommenderar Ayurveda att man njuter av solen på morgonen och undviker den mitt på dagen när den är som starkast. Men det är mitt på dagen som den ger D-vitamin så i Sverige är det nog bra att se till att få lite sol på bar hud även mitt på dagen. Se bara till så att du inte bränner dig. Glad midsommar!

Corona

Viruset sprider sig och oron likaså. Vad ska man göra? Först och främst bör man naturligtvis följa myndigheternas råd: tvätta händerna, håll avstånd, jobba hemifrån om du kan mm. Men vad som också är viktigt – särskilt på lång sikt – är att stärka immunförsvaret. Det är immunförsvaret som avgör vilka effekter corona-viruset (och alla andra patogener) får på oss. Viktiga saker i detta är:

·      Sov. Sömnen är kanske den enskilt viktigaste påverkansfaktorn på vårt immunförsvar. Så se till att gå och lägga dig tidigt och sova i ett mörkt, tyst rum utan skärmar.

·      Motionera (när du är frisk). Gör det på något sätt som du tycker om men se gärna till att aktivera dig både aerobiskt (genom t ex löpning el. cykling) och att utmana musklerna genom ngn form av styrketräning. Var gärna utomhus, särskilt om solen skiner.

·      Maten är förstås viktig. Tjocktarmen är en av de viktigaste delarna i immunförsvaret med alla dess goda bakterier som skyddar oss. Ät fräsch, vällagad mat och se till att äta i lugn och ro och njuta av maten så att den smälts ordentligt. Ät på regelbundna tider och anpassa mängden efter din hunger. Undvik kall mat och dryck.

·      Vissa ayurvediska örtpreparat stärker immunförsvaret, särskilt sådana som innehåller amla, ashwaganda, brahmi och shatavari – och gurkmeja är alltid bra att använda i maten.

·      D-vitamin är viktigt för immunförsvaret och i Sverige lider vi ofta brist på det eftersom solen inte är tillräckligt stark för att generera d-vitamin under vinterhalvåret. Här kan det därför vara bra att komplettera med tillskott.

·      Gör gärna oljemassage, abhyanga, på dig själv men inte om du blir sjuk.

·      Oroa dig inte! Oro är i sig nedbrytande för immunförsvaret. Det är en tuff tid vi går igenom men allting har en mening och allt kommer att bli bra till slut – jag lovar (och även om det inte skulle bli det så hjälper det inte att oroa sig).

·      Se istället till att uppmärksamma allt det vackra som finns i naturen och i världen och uppskatta vardagens små glädjeämnen.

·      Passa på att göra mycket yoga och meditation. Nu när vi inte kan gå utåt kan vi passa på att istället gå inåt och utveckla oss själva.

·      Överhuvudtaget kan det vara bra - nu när vi måste stanna upp och inte kan rusa på som vanligt – att fundera på vad som är viktigt i livet – egentligen.

Ha det bra och ta hand om er!

Vår - kapha-period

Nu när vi har kommit in i mars månad, den första vårmånaden, har vi också kommit en bit in i den del av året som domineras av kapha-dosha. Nu vaknar naturen till liv, allt börjar växa och nya strukturer byggs upp. Det är också en tid när vi kan bygga upp oss själva både kroppsligt och andligt. Kapha-dosha är kall, tung, trög och fuktig. Om vi får obalanser i kapha kan det leda till förkylningar, allergier och övervikt. För att undvika det behöver vi nu balansera kapha. Nyckelorden i det är värme och rörelse. Här är några tips:

·      Motion är mycket viktigt under den här tiden för att motverka kaphas tröghet. Motionera på något sätt som du tycker om så att det blir av men särskilt aerobisk träning såsom löpning, cykling mm där du får upp flåset är bra för att balansera kapha. Du bör inte överanstränga dig men detta är den tiden på året då du kan motionera som hårdast.

·      Undvik kall och tung mat. Ät i stället fräsch, nylagad, varm mat, gärna vegetarisk.

·      Undvik också kalla drycker, särskilt till maten. Drick istället gärna varmt vatten eller örtté.

·      Använd kryddor i maten. I princip alla kryddor, förutom salt, balanserar kapha.

·      Skrapa gärna tungan på morgonen och börja sedan dagen med en kopp varmt vatten eller ett glas ljummet vatten där du rör ner en tesked honung och saften av en halv citron.

·      Kom ut i solen nu när den börjar bli starkare igen.

·      Håll en regelbunden rutin och stig upp tidigt på morgonen.

·      Var aktiv under dagarna, gör sådant som du tycker är kul och njut av livet!

Ayurveda och västerländsk medicin

Jag betraktar Ayurveda som en komplementär snarare än en alternativ hälsolära till den vanliga hälso- och sjukvården. Den medicinska forskningen har på sistone gjort fantastiska framsteg och modern sjukvård är nu imponerande effektiv när det gäller att bekämpa diagnosticerade sjukdomar. För några decennier sedan avled nästan hälften av alla kvinnor som fick bröstcancer inom 10 år, nu överlever 86% för att bara ta ett exempel.

Det finns dock tre områden där modern hälso- och sjukvård inte är så framgångsrik och där Ayurveda kan vara ett bra komplement. Det första är om människor har diffusa och svårdiagnosticerade symptom. De har ingen specifik sjukdom men mår ändå inte bra. Genom att Ayurveda ser helhetsmässigt på människan och inte utgår från någon speciell sjukdom eller särskilt organ ger det en möjlighet att undersöka vilka obalanser som orsakar besvären och rätta till dem. Det andra är att förebygga sjukdomar. Inom Ayurveda betraktas sjukdomsförlopp som bestående av 6 stadier. De tre första av dem inträffar innan det har blivit en sjukdom och bara är en obalans (som i första stadiet är ganska liten). Om man kan upptäcka och korrigera obalanser redan i det stadiet så är det oerhört mycket lättare och på så sätt behöver det aldrig bli någon sjukdom. Inom Ayurveda finns mycket kunskap om hur man kan upptäcka obalanser och rätta till dem genom enkla förändringar i kost och livsstil. Det tredje området är hälsopromotion – att stärka hälsan för friska människor. För även om vi inte har någon sjukdom och mår ganska bra så kan vi ju oftast må ännu bättre. Det här stämmer så bra ihop med WHOs definition på hälsa som ett fullständigt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom. Genom att utgå från vår individuella konstitution och vad som sker i naturen omkring oss kan Ayurveda ge råd som stärker vår hälsa just i riktning mot fullständigt välbefinnande. På så sätt kan Ayurveda som komplement till modern hälso- och sjukvård bidra till att skapa verklig hälsa.